Sköna tisdag

Äntligen en ledig dag. Känns lite som jag har bott på jobbet senaste tiden. Fast det har jag ju inte. Kännts skönt att vara hemma, och inte göra nånting. Först gången på länge som det har varit harmoniskt att vara hemma och ledig.
Ofta drivs jag av en rastlöshet, men kommer mig inte för att göra nånting. Resultat: en lättare ångest.....

Jag har gjort advent, och det kändes helt okej. Fick en liten släng av ångest en stund, men det gick över. I år ska jag försöka låta mig svepas med i jul-känslan. Glädjas över det lilla liksom. Kan bli fint det :)
Lagom till första advent kom det snö. Oj, vad fint det var. Tyvärr håller det på att regna bort, i skrivande stund. Tråkigt, men sant......
Efter förra vinterns snöande, har jag inte direkt nån längtan efter snö, men liiiite kan det ju få vara iaf. Är ju så vansinnigt trist, när det bara är mörkt och eländigt.

En av mina vänner fick en liten bebis för några veckor sedan. En liten pöjk, som heter Milo. Har inte hunnit träffa honom än, men ska försöka få till det, inom snar framtid.
Föräldrarna har försökt länge att få en liten knodd, så det blev en välkommen julklapp. Lite tidig kanske, men jag tror inte det gör nånting :)
Blir påmind om vad jag själv håller på att gå miste om. Självvalt eller inte...... Lite ont gör det faktiskt.... No man, och håller på att bli gammal, vet ni.....
Jag är jätteglad för deras skull iaf......

Efter sju sorger och åtta bedrövelser, har en annan av mina vänner fått fast jobb. En annan fin-fin julklapp :)) Hejja hejja :))

Ska nu strax trotsa regnet, och göra en roadtrip. Ingen lång, bara till ICA.....

Pöss

Whoop whoop

Jä, jä, jä, som en numera hädangången vårdtagare sa.

Här går det framåt. Har i dag börjat med min sista healingläxa. Eller rättare sagt min sista klient. Hon ska ju komma en gång till. Känns skönt att snart ha gjort det klart. Det har känts lite tufft, just med att få ihop klienter, som inte är största skeptikerna. Dom kan jag ta längre fram i tiden.
Passade på att öva på grannen också. Annars är det stackars mamma och svägerskan som brukar ställa upp.

Fantastiskt hur  mycker mer öppen jag har blivit under den här tiden. Mer lyhörd, och uppmärksan, på både vanligt folk och andar. Det går sakta, men det kommer. Jag har dock märkt stor skillnad från den dan jag började tills idag. Och med stor förhoppning kommer det att bli mer av den varan.

Jag lovade ju sist att jag skulle berätta om en av mina meditationer. Så här kommer en.
Det börjar alltid på en äng. Den här gången var det fullt av jättestora blommor, rosor, tulpaner, liljekonvaljer.
I slutet på ängen finns en grind. Den kan se ut hur som helst. Den här gången är det en gångtunnel, med ett stort hjärta av blommor runt ingången. Inuti tunneln lyser ett blått sken.
I slutet på tunneln finns då grinden. Jag går igenom, och stänger ordentligt. Det är viktigt.

På amdra sidan grinden fortsätter stigen. Just den här gången befinner det sig en hel hög med "småfolk" på stigen. Vättar, tomtar, vittra. Jag vet inte vad dom var, men små var dom iaf. Dom går och springer framför mej på stigen, men efter en bit skiljs våra vägar för en stund. Jag fortsätter efter en flod en bit, tills jag har hittat en bro. Där träffar jag dom små igen. Jag stannar till för att släppa förbi dom, men en av dom små, tar mej i handen, och vi springer över.

Fortsätter efter stigen, fortfarande hand i hand med den lille. Vi pratar inte med varandra, utan har nån sorts tyst kommunikation. Det känns tryggt.
Snart kommer vi fram till berget. Det ska vi klättra uppför, men den lille visar att man kan gå inuti berget på nåt vis. Blått sken även där, inuti berget.
Väl uppe på toppen väntar vi, och snart kommer det ner händer från himlen. Som också kan se olika ut, en gång kom ett par fötter.
Ber om tillåtelse att få vara en neutral kanal, och upp åker vi.
Den här gången ska vi rida på en vit häst. Vi kommer till en vacker dal, och träffar där en man som heter Benjamin.
Han bjuder in oss in i sin stuga, och vill att jag ska spela bongotrumma, Högst märkligt. Jag säger att jag inte kan spela, men han säger att jag kan visst. Så jag spelar, och den lille dansar.

Hipp som happ är det dags att gå tillbaka. Tack till andevärlden, och händerna. Och vi går samma väg tillbaka. Den lille följer med hela vägen till grinden, och lovar att vara där nästa gång jag kommer.

Detta var en av mina meditationer. Dom kan utforma sig hur som helst. Det är bara att betrakta, ta in, och inte försöka analysera så mycket. Det kan dock vara svårt ibland, allra helst när det visar sig grejer som jag inte förstår.

Hur som, snart är det första advent. I år blir det julgrejer. Mitt självvalda julcelibat från i fjol, funkar inte i år. Jag tror att Jehovas tror, att jag verkligen vill bli Jehova. Det går ju inte. Så imorgon ska jag rota fram gardiner, stakar, och stjärnor. Hoppas det är nån stake som funkar iaf haha
Fick en lite mindre ångestattack igår över jul och hela köret, men det gick över. I år ska det ske, om inte annat i en liten skala. Liiiiite mysigt blir det ju iaf......

Pössen på er.....

Long time, no see

Ja, nu har det varit dåligt med uppdateringarna igen. Skrivlusten har inte riktigt infunnit sig hos mig riktigt, men förhoppningsvis blir det väl nån ändring på det oxå.

Sista inlägget jag skrev, var precis innan jag skulle åka till Fanthyttan. Jag tror jag skrev att jag var på väg in i ett av mitt livs största utmaningar. Så kändes det då, och så känns det fortfarande. Det är många gånger jag har tvivlat på mig själv, och undrar om det här verkligen är för mig. Fixar jag detta?
Tyvärr har det dåliga självförtroendet och egot en liten för stor plats i det här. "Du ska inte tro att du är nåt, eller kan nåt",
Dom 2 är inte helt lätt att mota bort.......

Det har varit mycket lärorikt, och sakta, sakta lär jag mig nånting nytt om mig själv, och om andevärlden.
Jag märker att jag har blivit mer öppen och mottaglig, under den här tiden som har gått. Helt klart ett stort plustecken :)

Vi fick med oss läxa från Fanthyttan oxå. 10 psykometri (avläsning av föremål), 10 andliga healingar, samt att vi skulle läsa Terrys bok "Berget", och skriva ner reflektioner och tankar.

Detta är sjukt roligt. Psykometrin gick som en dans, fast jag vet ju inte hur mycket som stämmer. Healingarna kämpar jag på med än. Tycker att dom känns lite luriga, lite svåra att utföra, men jag börjar ju närma mig slutet där med.
Boken har jag inte gett mig in på än. Har läst den en gång, men eftersom jag inte begrep så  mycket av den då, blir det en repris. Sparar den till sist. Vill gärna göra bort alla praktiska övningar först.

Vi fick oxå i uppdrag att meditera 2 gånger i veckan, enligt Bergsmeditationen. Där har det haltat lite, men ack vad märkliga grejer man kan få uppleva haha..... Nån gång ska jag berätta........

Annars i övrigt, har jag mna ups and downs. Livet känns strålande en dag, och nästa dag känns det som nattmössa.

Har blivit av med gamla möbler, och fått lite nytillskott. Blev lite ommöblering här en dag oxå. Och att en soffa kan vara så rackarns tung haha..... Galenskap att göra sånt själv, men jag fixade haha

Och på återseende, säger jag nu...... Tjing